Sverige och Acquris utvecklar "Nakenkamera" - Mätinstrument - Acquris Media & Security
Warning: mysql_fetch_array() expects parameter 1 to be resource, boolean given in /storage/content/21/190421/acquris.se/public_html/research/menu.php on line 5

Sverige och Acquris utvecklar "Nakenkamera"





Den nya nakenkameran som det talas mycket om i dessa dagar, är inte bara ett amerikanskt påfund. Sverige och Acquris är tillsammans med Frankrike och Italien, världsledande i utvecklingen av teknologin bakom nästa generations ”nakenkamera” genom ett forskningsprojekt inom just detta område. Acquris sitter i ett EU-projekt kallat IMATERA som nationell samordnare för Sverige och utvecklar tillsamman med franska Thales (TED) och italienska Ulis och forskningslaboratorierna CEA-LETI och FBK-IRST, en "nakenkamera". Som svenska forskningslaboratorier använder vi Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Chalmers Tekniska Högskola (CTH).
Syftet är i första hand att utveckla tekniken för en rumstempererad sensor med hög upplösning (320x240 eller 640x480 bildpunkter) och hög avläsningshastighet (20-25 gånger/sekund). Denna sensor skall sedan ingå som en "kamera" i en skanningsutrustning.

Om vi börjar med att bena upp vad en ”nakenkamera” är för något. Som alla vet, använder dagens kameror sig av synligt ljus för att ”se” bilderna. Det finns dock teknik som använder sig av värmevågor i stället. Dessa kameror har bland annat installerats på vissa skolor för att stävja vandalism. Tanken där är att man inte ser VEM som är där utan bara ATT någon är där. Därmed kringgår man kraven från Länsstyrelserna. Dessa kameror känner alltså av värmeenergin från människokroppen och skapar en bild utifrån det, tyvärr med mycket begränsad detaljrikedom.

Vad man gör i en ”nakenkamera” är att man istället använder sig av radiovågor för att skapa bilden, därför ser dessa bilder mycket märkliga ut. Men inte vilka radiovågor som helst utan radiovågor att mycket hög frekvens kallade, något missvisande, Terahertz-vågor, THz.

Först bör vi göra en snabbkurs i vad Terahertz är. På vår vanliga radio har vi upp till 108 MHz eller miljoner elektromagnetiska svängningar per sekund. På våra mobiltelefoner har vi mellan 900 MHz till 1900 MHz. På ett WLAN och blåtand har vi ca 2400 MHz eller 2,4 Gigahertz (GHz). Om vi fortsätter uppåt passerar vi radar och mikrovågsugnar mm och kommer till slut till NIR eller Near Infra Red. Över det kommer synliga ljuset med först rött, sedan grönt upp till blått och därefter Ultraviolett (UV). Allt detta är elektromagnetiska vågor. Det som skiljer lite är att ljuset också innehåller ljuspartiklar eller fotoner. I en normal kamera fångas dessa ljuspartiklar upp och mängden sådana ljuspartiklar avgör hur ljust det är, hastigheten med vilket de ”vibrerar” avgör vilken färg de har. För att skapa färger i en kamera använder man sig av olika filter som släpper igenom olika delar av ljusets spektrum (vibrationer) vilket gör att man ser en färgbild. Detta är både en kameras styrka och dess akilleshäl. Genom att ta genvägen över ljuspartiklar är det enkelt att göra bra och kvalitativa kameror. Tyvärr har ljuspartiklar generellt en begränsad förmåga till genomträngning av olika material. I princip måste materialen utformas specifikt för att tillåta genomträngning. T.ex. ett fönster måste vara helt transparent för att inte färga ljuset. En rökfärgad bit plast räcker för att omöjliggöra insyn i en motorcykelhjälm, osv. Det är här IMATERA sensorn kommer in. Eftersom den arbetar i ett område nästan uppe vid Infrarött ljus, men den behöver inte förlita sig på ljusets fotoner, kan man göra helt nya saker. Alla material får helt andra egenskaper i dessa höga frekvenser. De material som enkelt stoppar fotoner, kan vara transparenta för radiovågorna. Vår rökfärgade bit plast syns inte alls, kläderna på kroppen försvinner helt, rånarluvan verkar överhuvudtaget inte existera.
Detta var lite om bakgrunden. De ”nakenkameror” som har börjat användas idag har flera brister, främst integritetsmässiga. Den enkla lösningen på det är att operatören placeras i ett annat rum, så han/hon inte skall kunna se den person som kontrolleras. I stället kommunicerar vederbörande med personerna i säkerhetskontrollen genom radio och meddelar om den personen som synas, skall undersökas närmare eller ej. Det finns även flera andra brister; arrangemanget kräver mer personal, säkerhetskontrollen tar längre tid, detaljrikedomen är begränsad, kringutrustningen är dyr och komplicerad och inte minst, det är obekvämt för den person som skannas. De system som finns på marknaden idag är långsamma till mycket långsamma (en skanning kan ta allt från 1,5 sekunder/”sida” till 20 sekunder). Om personen rör sig under processen kan det krävas att skanningen görs om, etc. Vidare är den mänskliga faktorn allomstädes närvarande vilket kan göra processen osäker och inkonsekvent. Detta tillsammans gör att dagens lösningar inte fungerar optimalt. Allt detta tillsammans gör att säkerhetskontrollerna på flygplatserna blir omständigare, integritetskränkande och långsammare, utan att för den delen bli säkrare.

IMATERA projektets mål är istället att göra säkerhetskontrollerna snabbare, integritetsfrämjande, konsekventa och framförallt säkrare.

Hur gör vi det då?
Jo genom att IMATERA projektets sensor arbetar i rumstemperatur (inte kylda som de flesta andra system på marknaden) blir kringutrustningen ”billigare”. Dessutom kan sensorn tillverkas i en ”normal” tillverkningsprocess för integrerade kretsar vilket dessutom gör den ”billigare” med. Dessutom arbetar sensorn i ”TV-fart” eller 20-25 bilder/sekund vilket gör att skanningen kan påbörjas redan i kön, något som gör att hela processen går betydligt fortare.



IMATERA-projektets största fördel jämfört med de andra systemen på marknaden är att vi har lagt in integritetsaspekten redan på konstruktionsstadiet. Acquris har inte bara haft som uppgift att välja frekvenser utan vi har dessutom på vår lott att ta fram en demonstrator. I detta arbete ingår, på vårt eget initiativ, att även ta fram en smart mjukvara som gör analysen åt operatören. Därmed slipper man avsätta separata utrymmen för operatören genom att mjukvaran inte visar bilden från sensorn (som alla andra system gör på marknaden) utan en vanlig videobild där misstänkta föremål i stället ersatts av konturen av dessa, som presenteras på videobilden. Därmed fungerar detta projekt precis lika bra över hela världen, ingen behöver uppleva någon kränkning av sin integritet eftersom endast datorn ser bilden från sensorn, gör analysen och sedan presenterar ett förenklat resultat på videobilden. Dessutom kan vår ”kamera” se på större avstånd (upp till ca 20 meter) vilket gör att den kan användas även på gränsövergångar, i vägspärrar i orosområden, etc. Eftersom ”kameran” har en smart mjukvara som gör analysen, kan den även användas på fotbollsarenor, i köpcenter eller andra ställen där man heller inte vill att folk ska ta med sig vapen. Detta eftersom ingen människa ser sensorbilden utan endast en analys av den. Därför kunde vår IMATERA kamera (om den varit klar) troligen ha stoppat delar av tragedin i Esbo om den placerats i entrén till köpcentrat, t.ex.

IMATERA-projektet löper till och med år 2012 och vi hoppas ha en första prototyp tillgänglig under 2011. För mer upplysningar om IMATERA eller om ni vill vara med och bidra ekonomiskt så den kan färdigställas tidigare, kontakta då Johan Öhgren, 0701-901050.

Johan Öhgren



Har du sett våra 360-graderskameror?